<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://matte1b.mathonline.se/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
		<id>https://matte1b.mathonline.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=1.1_Om_tal</id>
		<title>1.1 Om tal - Versionshistorik</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://matte1b.mathonline.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=1.1_Om_tal"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://matte1b.mathonline.se/index.php?title=1.1_Om_tal&amp;action=history"/>
		<updated>2026-11-19T21:43:42Z</updated>
		<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.1</generator>

	<entry>
		<id>https://matte1b.mathonline.se/index.php?title=1.1_Om_tal&amp;diff=38567&amp;oldid=prev</id>
		<title>Taifun den 13 mars 2025 kl. 14.25</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://matte1b.mathonline.se/index.php?title=1.1_Om_tal&amp;diff=38567&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2025-03-13T14:25:52Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
{| border=&amp;quot;0&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;0&amp;quot; height=&amp;quot;30&amp;quot; width=&amp;quot;100%&amp;quot;&lt;br /&gt;
| style=&amp;quot;border-bottom:1px solid #797979&amp;quot; width=&amp;quot;5px&amp;quot; | &amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
{{Not selected tab|[[Matte 1b Planering|Planering Matte 1b]]}}&lt;br /&gt;
{{Selected tab|[[1.1 Om tal|Genomgång]]}}&lt;br /&gt;
{{Not selected tab|[[1.1 Övningar till Tal|Övningar]]}}&lt;br /&gt;
{{Not selected tab|[[Media: Formelblad Ma 1abc 2021.pdf|Formelsamling Matte 1]]}}&lt;br /&gt;
{{Not selected tab|[[1.2 Räkneordning|Nästa avsnitt&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;gt;&amp;gt; ]]}}&lt;br /&gt;
| style=&amp;quot;border-bottom:1px solid #797979&amp;quot;  width=&amp;quot;100%&amp;quot;| &amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;!-- [[Media: Lektion 1 Om tal Rutaa.pdf|&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:blue&amp;quot;&amp;gt;Lektion 1 Om tal&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;]]  --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Vad är ett tal egentligen?&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;tolv&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv1 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;table&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;tr&amp;gt;&lt;br /&gt;
  &amp;lt;td&amp;gt; [[Image: Tre katter_80.jpg]] &amp;lt;/td&amp;gt;&lt;br /&gt;
  &amp;lt;td&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \quad &amp;lt;/math&amp;gt; &amp;lt;/td&amp;gt;&lt;br /&gt;
  &amp;lt;td&amp;gt; Vad är det &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;gemensamma&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; &amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \qquad\qquad &amp;lt;/math&amp;gt; hos &amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
       tre katter och tre hundar? &amp;lt;/td&amp;gt;&lt;br /&gt;
  &amp;lt;td&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \quad &amp;lt;/math&amp;gt; &amp;lt;/td&amp;gt;&lt;br /&gt;
  &amp;lt;td&amp;gt; [[Image: Tre hundar_80.jpg]] &amp;lt;math&amp;gt;\qquad\qquad&amp;lt;/math&amp;gt; [[Image: Tre_65.gif]] &amp;lt;/td&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/tr&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/table&amp;gt;&lt;br /&gt;
Om vi bortser från själva katter och hundar så är det &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;antalet&amp;lt;/span&amp;gt; 3&amp;lt;/b&amp;gt; som är gemensamt för båda mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kan generalisera:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;Antalet&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; saker och ting som finns i en mängd, kallas för &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;talet &amp;lt;math&amp;gt; \, {\color{Red} n} \, &amp;lt;/math&amp;gt; &amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eller:&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;Talet &amp;lt;math&amp;gt; \, {\color{Red} n} \, &amp;lt;/math&amp;gt; &amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; är det gemensamma hos mängder som innehåller precis &amp;lt;math&amp;gt; \, {\color{Red} n} \, &amp;lt;/math&amp;gt; objekt.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men är detta inte bara att byta ut ordet ''tal'' mot ett annat: ''antal''? Vi kan lika bra fortsätta att fråga: Vad är ''antal''?  Det löser inget problem. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Frågan ''Vad &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;är&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; tal?'' är egentligen irrelevant. Relevant är snarare det vi &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;gör&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; när vi räknar antalet saker och ting.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det handlar i själva verket om &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;tankeprocessen&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; som bakom ligger bakom räknandet.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Denna tankeprocess kallas för &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;abstraktion&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;: Man bortser från de oväsentliga skillnaderna mellan objekten (katter och hundar).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kvar blir det väsentliga, gemensamma hos dem (talet tre). Så bildas begreppet &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;tal&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;. Läs mer om abstraktion på länken nedan:&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv1 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Abstraktion&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;table&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;tr&amp;gt;&lt;br /&gt;
  &amp;lt;td&amp;gt; [[Image:Fig111.gif]] &amp;lt;/td&amp;gt;&lt;br /&gt;
  &amp;lt;td&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \qquad &amp;lt;/math&amp;gt; &amp;lt;/td&amp;gt;&lt;br /&gt;
  &amp;lt;td&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \qquad &amp;lt;/math&amp;gt; &amp;lt;/td&amp;gt;&lt;br /&gt;
  &amp;lt;td&amp;gt; &amp;lt;div class=&amp;quot;ovnE&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#NAVCONTENT:Läs här om abstraktion.|Abstraktion}}&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;/td&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/tr&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/table&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Olika typer av tal&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;tolv&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv3 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;table&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;tr&amp;gt;&lt;br /&gt;
  &amp;lt;td&amp;gt;&lt;br /&gt;
Vi brukar räkna antalet saker och ting i vår omgivning med den enklaste typen av tal,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
de positiva heltalen&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;math&amp;gt;\qquad\qquad\qquad\qquad&amp;lt;/math&amp;gt;[[Image: Positiva tal_16.gif]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så räknar vi antal objekt i en mängd, t.ex. fingrarna i våra händer. Alla dessa tal är &amp;lt;math&amp;gt; \, &amp;gt; 0 &amp;lt;/math&amp;gt;,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
medan själva &amp;lt;math&amp;gt; \, 0 \, &amp;lt;/math&amp;gt; får man först genom att dra av två lika stora positiva tal från varandra,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
t.ex. &amp;lt;math&amp;gt; \, 4 - 4 = 0 \, &amp;lt;/math&amp;gt;. Detta leder till en ny talmängd med de positiva heltalen och &amp;lt;math&amp;gt; 0 &amp;lt;/math&amp;gt;, kallad: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;Naturliga tal:&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;[[Image: Naturliga tal_16.gif]]&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Drar man av ett större naturligt tal från ett mindre kommer man till negativa tal, t.ex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;math&amp;gt; \, 4 - 5 = -1 &amp;lt;/math&amp;gt;. Så uppstår ytterligare en ny talmängd: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;Heltal:&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;[[Image: Heltal_16.gif]]&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Division av två heltal med varandra, t.ex. &amp;lt;math&amp;gt; \, 1 / 3 = \displaystyle{1 \over 3} \, &amp;lt;/math&amp;gt; leder till tal i bråkform, även kallade:&lt;br /&gt;
&amp;lt;/td&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;td&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp; Lökmodell:&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;De olika taltyperna är delmängder av varandra.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
::::[[Image: Taltypera_3red.jpg]]&amp;lt;/td&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/tr&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/table&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;Rationella tal:&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;[[Image: Rationella tal_60.jpg]]&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rationella tal är [[1.5_Bråkräkning|&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:blue&amp;quot;&amp;gt;tal i bråkform&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;]] och kan alltid skrivas i decimalform. Dock finns decimaltal som inte kan skrivas i bråkform.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;Exempel:&amp;lt;/b&amp;gt; &amp;amp;nbsp; Drar man roten ur &amp;lt;math&amp;gt; \, 2 \, &amp;lt;/math&amp;gt; kommer man till&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \qquad\qquad \sqrt{2} = 1,4142135623730950488016887\ldots &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;math&amp;gt; \sqrt{2} \, &amp;lt;/math&amp;gt; kan inte anges i bråkform &amp;lt;math&amp;gt;-&amp;lt;/math&amp;gt; är inget rationellt tal &amp;lt;math&amp;gt;-&amp;lt;/math&amp;gt; därför att det har oändligt många decimaler utan något upprepande mönster (utan period). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sådana tal kallas för &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;irrationella tal&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; och är decimaltal med en oändlig [[1.3 Decimaltal#Icke-periodisk_decimalutveckling|&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:blue&amp;quot;&amp;gt;icke-periodisk decimalutveckling&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;]]. &amp;lt;math&amp;gt; \sqrt{2} \, &amp;lt;/math&amp;gt;, &amp;lt;math&amp;gt; \sqrt{3} \, &amp;lt;/math&amp;gt; och talet &amp;lt;math&amp;gt; \, \pi \, &amp;lt;/math&amp;gt; är exempel på irrationella tal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matematiskt exakt talat, är &amp;lt;math&amp;gt; \, \sqrt{2} \, &amp;lt;/math&amp;gt; [[2.3 Gränsvärde|&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:blue&amp;quot;&amp;gt;gränsvärdet (limes)&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;]] av en följd av rationella tal som i varje steg närmar sig &amp;lt;math&amp;gt; \, \sqrt{2} &amp;lt;/math&amp;gt;. Gränsvärdet själv är inte längre rationellt. Därför inför man en ny talmängd, de irrationella talen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Följande ny taltyp uppstår: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;Reella tal:&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; &amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;De rationella talen tillsammans med alla irrationella.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men det finns ytterligare en talmängd som är ännu mer omfattande än de reella talen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Löser man t.ex. ekvationen &amp;lt;math&amp;gt; x^2 + 1 = 0 &amp;lt;/math&amp;gt; får man &amp;lt;math&amp;gt; \; x = \sqrt{-1} &amp;lt;/math&amp;gt; som inte är något reellt tal därför att det inte finns något reellt tal som multiplicerat med sig själv ger &amp;lt;math&amp;gt; \, -1 &amp;lt;/math&amp;gt;. Vi säger: ekvationen saknar reell lösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att lösa detta dilemma införs en ny symbol &amp;lt;math&amp;gt; \; {\color{Red} i} \, = \, \sqrt{-1} \; &amp;lt;/math&amp;gt; med egenskapen &amp;lt;math&amp;gt; \; {\color{Red} i}\,^2 \, = \, -1 \; &amp;lt;/math&amp;gt; med vars hjälp den nya talmängden definieras:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;Komplexa tal:&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;Alla tal av formen &amp;lt;math&amp;gt; \quad a \, + \, b \cdot {\color{Red} i} \quad &amp;lt;/math&amp;gt; med &amp;lt;math&amp;gt; \quad a, b \; = \; &amp;lt;/math&amp;gt; reella tal.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla talmängder bygger sin konstruktion på och är resultat av abstraktioner, i princip av samma typ som inledningsvis introducerades med talbegreppet &amp;lt;math&amp;gt;-&amp;lt;/math&amp;gt; fast på högre nivå. Symbolen &amp;lt;math&amp;gt; \, {\color{Red} i} \, &amp;lt;/math&amp;gt; är ett exempel på en sådan [[Abstraktion|&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:blue&amp;quot;&amp;gt;abstraktion&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;]].&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv3 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Vårt talsystem &amp;lt;math&amp;gt;-&amp;lt;/math&amp;gt; det decimala positionssystemet&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;tolv&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv4a --&amp;gt;&lt;br /&gt;
Att räkna med tal är en sak, att skriva upp och visa tal en helt annan. För att kunna kommunicera tal måste vi ge talen, som ju är resultat av [[Abstraktion|&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:blue&amp;quot;&amp;gt;abstraktion&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;]], ändå en konkret form som alla förstår.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man pratar om ''representation av tal''. Det har funnits genom historien en uppsjö av olika sätt att skriva eller ''representera'' tal. Det sätt som idag används i kommunikation bland människor världen över är det s.k. &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;decimala positionssystemet&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;. Så kallas vårt talsystem som vi dagligen använder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det har visat sig genom historien att detta är det enklaste sättet att representera tal. Det känns naturligt att ta sina &amp;lt;math&amp;gt; \, 10 \, &amp;lt;/math&amp;gt; fingrar till hjälp när man räknar i huvudet, vilket endast är möjligt om talsystemet är decimalt: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;Decimalt&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; heter vårt talsystem därför att det bygger på basen &amp;lt;math&amp;gt; \, 10 \, &amp;lt;/math&amp;gt; (på latin: deci). Det finns andra talsystem som bygger på andra baser vilket tas upp i avsnittet [[1.8_Talsystem_med_olika_baser|&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:blue&amp;quot;&amp;gt;Talsystem med olika baser&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;]]. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
I det decimala positionssystemet används siffrorna &amp;lt;math&amp;gt; \; &amp;lt;/math&amp;gt; [[Image: Siffrorna 0-9_16.gif]] &amp;lt;math&amp;gt; \; &amp;lt;/math&amp;gt; för att skriva alla tal.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så kan alla tal större än &amp;lt;math&amp;gt; \, 9 \, &amp;lt;/math&amp;gt;, alla negativa tal samt alla [[1.3 Decimaltal|&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:blue&amp;quot;&amp;gt;decimaltal&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;]] skrivas med hjälp av de första &amp;lt;math&amp;gt; \, 10 \, &amp;lt;/math&amp;gt; naturliga talen (med minustecknet och decimalkommat). Detta blir möjligt genom att ge siffrorna &amp;lt;math&amp;gt; \, 0&amp;lt;/math&amp;gt;-&amp;lt;math&amp;gt; \, 9&amp;lt;/math&amp;gt;:s ''position'' i talen ett visst värde. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;Positionssystem&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; heter vårt talsystem därför att det är positionen eller placeringen av siffrorna &amp;lt;math&amp;gt; \, 0&amp;lt;/math&amp;gt;-&amp;lt;math&amp;gt;9 \, &amp;lt;/math&amp;gt; i talet som bestämmer siffrornas värde.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
I det decimala positionssystemet har varje position ett &amp;lt;math&amp;gt; \, 10 \, &amp;lt;/math&amp;gt; gånger &amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;större värde&amp;lt;/span&amp;gt; än positionen till &amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;höger&amp;lt;/span&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;exempel&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
== &amp;lt;small&amp;gt;&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Praktiska slutsatser ur denna regel&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;/small&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
::::&amp;lt;math&amp;gt; 235 \, \cdot \, 10 \, = \, 2\,35{\color{Red}0} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
::::&amp;lt;math&amp;gt; 235 \, \cdot \, 100 \, = \, 23\,5{\color{Red}{00}} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
::::&amp;lt;math&amp;gt; 235 \, \cdot \, 1000 \, = \, 235\,{\color{Red}{000}} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att multiplicera med &amp;lt;math&amp;gt; \, 10 \, &amp;lt;/math&amp;gt; innebär att &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;förstora&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; med faktorn &amp;lt;math&amp;gt; \, 10 &amp;lt;/math&amp;gt;. För heltal innebär det att lägga till &amp;lt;math&amp;gt; \, {\color{Red}0} \, &amp;lt;/math&amp;gt; till höger om talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att multiplicera med &amp;lt;math&amp;gt; \, 100 \, &amp;lt;/math&amp;gt; innebär att &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;förstora&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; med faktorn &amp;lt;math&amp;gt; \, 100 &amp;lt;/math&amp;gt;. För heltal innebär det att lägga till &amp;lt;math&amp;gt; \, {\color{Red}{00}} \, &amp;lt;/math&amp;gt; till höger om talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att multiplicera med &amp;lt;math&amp;gt; \, 1000 \, &amp;lt;/math&amp;gt; innebär att &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;förstora&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; med faktorn &amp;lt;math&amp;gt; \, 1\,000 &amp;lt;/math&amp;gt;. För heltal innebär det att lägga till &amp;lt;math&amp;gt; \, {\color{Red}{000}} \, &amp;lt;/math&amp;gt; till höger om talet. Osv.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När vi behandlar [[1.3_Decimaltal#Exempel_1|&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:blue&amp;quot;&amp;gt;decimaltal&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;]] kommer samma regel att dyka upp i en annan skepnad. &lt;br /&gt;
&amp;lt;table&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;tr&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;td&amp;gt;De olika positioner som bestämmer siffrornas värde har följande beteckningar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Följande exempel visar ''hur'' en siffras position bestämmer dess &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;värde&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;:&lt;br /&gt;
&amp;lt;/td&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;td&amp;gt;&lt;br /&gt;
:::* ental&lt;br /&gt;
:::* tiotal&lt;br /&gt;
:::* hundratal&lt;br /&gt;
&amp;lt;/td&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;td&amp;gt;&lt;br /&gt;
:::* tusental&lt;br /&gt;
:::* tiotusental&lt;br /&gt;
:::* hundratusental osv.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/td&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/tr&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/table&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv4a --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;exempel&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;!-- exempel1 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Exempel 1&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&lt;br /&gt;
Skriv talet &amp;lt;math&amp;gt; \, 7\,142 \, &amp;lt;/math&amp;gt; som en summa av termer där varje term har formen &amp;quot;(siffra &amp;lt;math&amp;gt; \, 0&amp;lt;/math&amp;gt;-&amp;lt;math&amp;gt;9 \, &amp;lt;/math&amp;gt;) gånger &amp;lt;math&amp;gt; \, 10&amp;lt;/math&amp;gt;-potenser&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ange även talets entals-, tiotals-, hundratals- och tusentalssiffra. Förklara varför vårt talsystem är decimalt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Lösning:'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::::[[Image:Fig112bk.jpg]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- exempel1 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;tolv&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv4 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
Om du har svårigheter att förstå skrivsättet med &amp;lt;math&amp;gt; \, 10&amp;lt;/math&amp;gt;-potenser läs avsnittet om [[1.7 Potenser|&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:blue&amp;quot;&amp;gt;Potenser&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;]]. Kom speciellt ihåg att &amp;lt;math&amp;gt; \, 10^0 \, = \, 1 \, &amp;lt;/math&amp;gt; enligt potenslagarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Siffran &amp;lt;math&amp;gt; \, 2 \, &amp;lt;/math&amp;gt; i talet &amp;lt;math&amp;gt; \, 7\,142 \, &amp;lt;/math&amp;gt; är talets ental och har det minsta &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;värdet&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;, nämligen &amp;lt;math&amp;gt; \, 2 \cdot 1 = 2 &amp;lt;/math&amp;gt;. Sedan följer de andra med stigande värden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nästa siffra &amp;lt;math&amp;gt; \, 4 \, &amp;lt;/math&amp;gt; till vänster är talets tiotal och har värdet &amp;lt;math&amp;gt; \, 4 \cdot 10 = 40 &amp;lt;/math&amp;gt;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nästa siffra &amp;lt;math&amp;gt; \, 1 \, &amp;lt;/math&amp;gt; till vänster är talets hundratal och har värdet &amp;lt;math&amp;gt; \, 1 \cdot 100 = 100 &amp;lt;/math&amp;gt;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Siffran &amp;lt;math&amp;gt; \, 7 \, &amp;lt;/math&amp;gt; längst till vänster är talets tusental och har det högsta värdet, nämligen &amp;lt;math&amp;gt; \, 7 \cdot 1\,000 = 7\,000 &amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv4 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;exempel&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;!-- exempel2 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Exempel 2&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ange siffrornas värde i talet &amp;lt;math&amp;gt; \, 312 &amp;lt;/math&amp;gt;. Beräkna talets värde utgående från siffrornas värden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv även talet som en summa av termer där varje term har formen &amp;quot;(siffra &amp;lt;math&amp;gt; \, 0&amp;lt;/math&amp;gt;-&amp;lt;math&amp;gt;9 \, &amp;lt;/math&amp;gt;) gånger &amp;lt;math&amp;gt; \, 10&amp;lt;/math&amp;gt;-potenser&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Lösning:'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Första siffran &amp;lt;math&amp;gt; \, 3 \, &amp;lt;/math&amp;gt; är pga sin position ett hundratal och har därför värdet värdet &amp;lt;math&amp;gt; \, 3 \cdot 100 &amp;lt;/math&amp;gt; dvs &amp;lt;math&amp;gt; \, 300 &amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Siffran &amp;lt;math&amp;gt; \, 1 \, &amp;lt;/math&amp;gt; är ett tiotal och har därför värdet &amp;lt;math&amp;gt; \, 1 \cdot 10 \, &amp;lt;/math&amp;gt; dvs &amp;lt;math&amp;gt; \, 10 \, &amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Siffran &amp;lt;math&amp;gt; \, 2 \, &amp;lt;/math&amp;gt; är ett ental och har därför värdet &amp;lt;math&amp;gt; \, 2 \cdot 1 \, &amp;lt;/math&amp;gt; dvs &amp;lt;math&amp;gt; \, 2 \, &amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Siffran &amp;lt;math&amp;gt; \, 2 \, &amp;lt;/math&amp;gt; är ett ental och har därför värdet &amp;lt;math&amp;gt; \, 2 \cdot 1 \, &amp;lt;/math&amp;gt; dvs &amp;lt;math&amp;gt; \, 2 \, &amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Summerar man alla siffrors värden beräknas talets värde till &amp;lt;math&amp;gt; \, 300 + 10 + 2 \, = \,{\color{Red} {312}} \, &amp;lt;/math&amp;gt;. Mera utförligt:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
::&amp;lt;math&amp;gt; {\color{Red} 3} \, \cdot100 + {\color{Red} 1}\cdot10 + {\color{Red} 2}\cdot1 \,= \,{\color{Red} 3} \, \cdot 10^2 + {\color{Red} 1}\cdot 10^1 + {\color{Red} 2}\cdot 10^0 = 300 + 10 + 2 \, = \,{\color{Red} {312}} \, &amp;lt;/math&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- exempel2 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;tolv&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv4 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
Man säger att &amp;lt;math&amp;gt; \, {\color{Red} {312}} \, &amp;lt;/math&amp;gt; är ett sätt &amp;lt;math&amp;gt;-&amp;lt;/math&amp;gt; det decimala positionssystemets sätt &amp;lt;math&amp;gt;-&amp;lt;/math&amp;gt; att representera dvs visa talets värde. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I beräkningen av talets värde i Exempel 2 har vi istället för &amp;lt;math&amp;gt; \, 100 \, &amp;lt;/math&amp;gt; skrivit &amp;lt;math&amp;gt; \, 10^2 \, &amp;lt;/math&amp;gt;, vilket betyder &amp;lt;math&amp;gt; \, 10 \cdot 10 \, &amp;lt;/math&amp;gt;, istället för &amp;lt;math&amp;gt; \, 10 \, &amp;lt;/math&amp;gt; skrivit &amp;lt;math&amp;gt; \, 10^1 \, &amp;lt;/math&amp;gt; och istället för &amp;lt;math&amp;gt; \, 1 \, &amp;lt;/math&amp;gt; skrivit &amp;lt;math&amp;gt; \, 10^0 \, &amp;lt;/math&amp;gt;. Detta för att visa att det bildas en summa av termer där varje term har formen &amp;quot;(siffra &amp;lt;math&amp;gt; \, 0&amp;lt;/math&amp;gt;-&amp;lt;math&amp;gt;9 \, &amp;lt;/math&amp;gt;) gånger &amp;lt;math&amp;gt; \, 10&amp;lt;/math&amp;gt;-potenser&amp;quot;. Denna summa är en generell form för representation av tal i det decimala positionssystemet som har basen &amp;lt;math&amp;gt; \, 10 &amp;lt;/math&amp;gt;. På samma sätt kan i andra talsystem med andra baser talens värde beräknas &amp;lt;math&amp;gt;-&amp;lt;/math&amp;gt; bara att basen &amp;lt;math&amp;gt; \, 10 \, &amp;lt;/math&amp;gt; byts ut mot andra baser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Uppgifter av typ Exempel 2 brukar formuleras kort så här:&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv4 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;exempel&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;!-- exempel3 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Exempel 3&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ange talet &amp;lt;math&amp;gt; \, 5\,689 \, &amp;lt;/math&amp;gt; som en summa av termer med &amp;lt;math&amp;gt; \, 10&amp;lt;/math&amp;gt;-potenser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Lösning:'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
::&amp;lt;math&amp;gt;{\color{Red} {5\,689}}\;=\;{\color{Red} 5}\cdot1000\,+\,{\color{Red} 6}\cdot100\,+\,{\color{Red} 8}\cdot10\,+\,{\color{Red} 9}\cdot1\;=\;{\color{Red} 5}\cdot10^3\,+\,{\color{Red} 6}\cdot10^2\,+\,{\color{Red} 8}\cdot10^1\,+\,{\color{Red} 9}\cdot10^0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- exempel3 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Här en uppgift av en annan typ:&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;exempel&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;!-- exempel4 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Exempel 4&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&lt;br /&gt;
Siffrorna i talet &amp;lt;math&amp;gt; \, 96\,038 \, &amp;lt;/math&amp;gt; ska flyttas så att man får ett femsiffrigt tal som ligger så nära &amp;lt;math&amp;gt; \, 40\,000 \, &amp;lt;/math&amp;gt; som möjligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Lösning:'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:De två siffrorna närmast &amp;lt;math&amp;gt; \, 4 \, &amp;lt;/math&amp;gt; (första siffran i &amp;lt;math&amp;gt; \, 40\,000&amp;lt;/math&amp;gt;) är &amp;lt;math&amp;gt; \, 3 \, &amp;lt;/math&amp;gt; och &amp;lt;math&amp;gt; \, 6 \, &amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Om vi börjar med siffran &amp;lt;math&amp;gt; \, 6 \, &amp;lt;/math&amp;gt; skulle den ge värdet &amp;lt;math&amp;gt; \, 60\,000 \, &amp;lt;/math&amp;gt; som är längre bort från 40 000 än om vi börjar med 3. Detta skulle nämligen ge värdet 30 000 som är närmare &amp;lt;math&amp;gt; \, 40\,000 \, &amp;lt;/math&amp;gt;. Därför bestämmer vi oss att stanna under &amp;lt;math&amp;gt; \, 40\,000 \, &amp;lt;/math&amp;gt;, då blir den första siffran i det tal vi söker, &amp;lt;math&amp;gt; \, 3 \, &amp;lt;/math&amp;gt;. Då får vi &amp;lt;math&amp;gt; \, 30\,000 \, &amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:För att komma så nära &amp;lt;math&amp;gt; \, 40\,000 \, &amp;lt;/math&amp;gt; som möjligt tar vi som nästa siffra den största, nämligen &amp;lt;math&amp;gt; \, 9 \, &amp;lt;/math&amp;gt;. Då får vi &amp;lt;math&amp;gt; \, 39\,000 \, &amp;lt;/math&amp;gt;. Den näst största siffran är &amp;lt;math&amp;gt; \, 8 \, &amp;lt;/math&amp;gt;. Då blir det &amp;lt;math&amp;gt; \, 39\,800 \, &amp;lt;/math&amp;gt;. Slutligen är bara &amp;lt;math&amp;gt; \, 6 \, &amp;lt;/math&amp;gt; och &amp;lt;math&amp;gt; \, 0 \, &amp;lt;/math&amp;gt; kvar, så att det blir &amp;lt;math&amp;gt; \, 39\,860 \, &amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- exempel4 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Summa &amp;lt;math&amp;gt;-&amp;lt;/math&amp;gt; Differens &amp;lt;math&amp;gt;-&amp;lt;/math&amp;gt; Produkt &amp;lt;math&amp;gt;-&amp;lt;/math&amp;gt; Kvot&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;tolv&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv5 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
De fyra räknesätten addition, subtraktion, multiplikation och division har vi lärt oss i grundskolan. De är räkne''operationer''. Deras ''resultat'' kallas för:&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv5 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Summa&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/big&amp;gt; &amp;amp;nbsp; = &amp;amp;nbsp; resultat av addition:&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:&amp;lt;math&amp;gt; \;\; 12 \, + \, 4 \, = 16 \quad {\rm där} \quad 12 \; {\rm och} \; 4 \; {\rm är\;termer\;och} \; 16 \; {\rm summan.} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Differens&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/big&amp;gt; &amp;amp;nbsp; = &amp;amp;nbsp; resultat av subtraktion:&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;math&amp;gt; \;\; 12 \, - \, 4 \, = 8 \quad {\rm där} \quad 12 \; {\rm och} \; 4 \; {\rm är\;termer\;och} \; 8 \; {\rm differensen.} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Produkt&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/big&amp;gt; &amp;amp;nbsp; = &amp;amp;nbsp; resultat av multiplikation:&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;math&amp;gt; \;\; 12 \, \cdot \, 4 \, = 48 \quad {\rm där} \quad 12 \; {\rm och} \; 4 \; {\rm är\;} &amp;lt;/math&amp;gt; &amp;lt;big&amp;gt;&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;faktorer&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;/big&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; {\rm\;och} \; 48 \; {\rm produkten.} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Kvot&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/big&amp;gt; &amp;amp;nbsp; = &amp;amp;nbsp; resultat av division:&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;math&amp;gt; \;\; 12 \, / \, 4 \, = 3 \quad {\rm där} \quad 12 \; {\rm är\;täljaren\;,} \; 4 \; {\rm nämnaren\;och} \; 3 \; {\rm kvoten.} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- border-div2 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Internetlänkar&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.youtube.com/watch?v=slqBCVthYKQ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.vaksalaskolan.uppsala.se/webb/matematik-spel.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.mathsisfun.com/associative-commutative-distributive.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.1728.com/arith.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.olleh.se/start/frageprogramMaA.php&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2023 &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:blue&amp;quot;&amp;gt;TechPages AB&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;. All Rights Reserved.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Taifun</name></author>	</entry>

	</feed>