<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://matte1b.mathonline.se/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
		<id>https://matte1b.mathonline.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=1.2_R%C3%A4kneordning</id>
		<title>1.2 Räkneordning - Versionshistorik</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://matte1b.mathonline.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=1.2_R%C3%A4kneordning"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://matte1b.mathonline.se/index.php?title=1.2_R%C3%A4kneordning&amp;action=history"/>
		<updated>2026-11-20T22:19:21Z</updated>
		<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.1</generator>

	<entry>
		<id>https://matte1b.mathonline.se/index.php?title=1.2_R%C3%A4kneordning&amp;diff=38453&amp;oldid=prev</id>
		<title>Taifun den 11 januari 2023 kl. 18.48</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://matte1b.mathonline.se/index.php?title=1.2_R%C3%A4kneordning&amp;diff=38453&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2023-01-11T18:48:28Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
{| border=&amp;quot;0&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;0&amp;quot; height=&amp;quot;30&amp;quot; width=&amp;quot;100%&amp;quot;&lt;br /&gt;
| style=&amp;quot;border-bottom:1px solid #797979&amp;quot; width=&amp;quot;5px&amp;quot; | &amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
{{Not selected tab|[[1.1 Om tal| &amp;lt;&amp;lt;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;Förra avsnitt]]}}&lt;br /&gt;
{{Not selected tab|[[Matte 1b Planering|Planering Matte 1b]]}}&lt;br /&gt;
{{Selected tab|[[1.2 Räkneordning|Genomgång]]}}&lt;br /&gt;
{{Not selected tab|[[1.2 Övningar till Räkneordning|Övningar]]}}&lt;br /&gt;
{{Not selected tab|[[1.3 Tal i decimalform|Nästa avsnitt&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;gt;&amp;gt; ]]}}&lt;br /&gt;
| style=&amp;quot;border-bottom:1px solid #797979&amp;quot;  width=&amp;quot;100%&amp;quot;| &amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Hur räknar du?&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;ovnE&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Image: Hur raknar du PEMDASa.jpg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;Vanligt fel:&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \quad\;\;\, 12 \, / \, 2 \cdot (1+5) \, = \, 12 \, / \, 2 \cdot 6 \, = \, 12 \, / \, 12 \, = \, {\color{Red} 1} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;Rätt&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \qquad\qquad 12 \, / \, 2 \cdot (1+5) \, = \, 12 \, / \, 2 \cdot 6 \, = \, 6 \cdot 6 \, = \, {\color{Red} {36}} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;tolv&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv1 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
:&amp;lt;big&amp;gt;Men varför är &amp;lt;math&amp;gt; \, {\color{Red} {36}} \, &amp;lt;/math&amp;gt; rätt och &amp;lt;math&amp;gt; \, {\color{Red} 1} \, &amp;lt;/math&amp;gt; fel?&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv1 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Det felaktiga svaret börjar rätt med att räkna parentesen först.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men sedan räknar man fel i uttrycket &amp;lt;math&amp;gt;12 / 2 \cdot 6&amp;lt;/math&amp;gt; genom att ta multiplikationen först.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;Regel:&amp;lt;/b&amp;gt; Multiplikation och division har samma &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;prioritet&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;. Man måste räkna från vänster till höger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dvs först &amp;lt;math&amp;gt;12 / 2 = 6&amp;lt;/math&amp;gt;, sedan &amp;lt;math&amp;gt;6 \cdot 6 = 36&amp;lt;/math&amp;gt;. Med andra ord&amp;lt;span&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt;12 / 2 \cdot 6 = (12 / 2) \cdot 6 = 6 \cdot 6 = \, {\color{Red} {36}} \, &amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;tolv&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv1 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&lt;br /&gt;
:&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;Prioritet&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; är ett annat ord för &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;Räkneordning&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:&amp;lt;b&amp;gt;Regeln&amp;lt;/b&amp;gt; ovan ingår i regelverket [[Image: PEMDAS_Liten.jpg]] som vi nu ska titta på:&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv1 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;ovnC&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div style=&amp;quot;border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 0px;&amp;quot;&amp;gt; [[Image: PEMDAS.jpg]] &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Vad betyder [[Image: PEMDAS_Liten100.jpg]]?&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;ovnE&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Image: PEMDAS_Defa.jpg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:&amp;lt;b&amp;gt;Ex.&amp;lt;span&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \quad 12 \, / \, 2 \cdot (1+5) \, = \, 12 \, / \, 2 \cdot 6 \, = \, 6 \cdot 6 \, = \, {\color{Red} {36}} &amp;lt;/math&amp;gt;, se inledande exempel [[1.2_Räkneordning#Hur_r.C3.A4knar_du.3F|&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:blue&amp;quot;&amp;gt;Hur räknar du?&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;math&amp;gt; \quad\;\, {({2^{\,2\,}})^3} = \;\;{4^{\,3}} = \;\,\,4 \cdot 4 \cdot 4\;\; = \;\,16\; \cdot \;4\; = \;\,64 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;math&amp;gt; \quad\;\, {2^{\,2^{\,3}}} \; = \;\;{2^{\,{({2\,^3})}}} \; = \;\;{2\,^8} \; = \;\; 256 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;tolv&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv1 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
:Man kan ifrågasätta prioritetsreglerna ovan eller fråga efter logiska förklaringar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Svaret är: Det finns inga. Varför ska vi då följa dem? Eftersom de fungerar. Allt annat leder till motsägelser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Ändå vill vi försöka att hitta en logisk förklaring för den viktigaste av dem.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv1 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;De fyra räknesättens prioritetsregler&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;tolv&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv3 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;[[Image: De 4 raknesattens prioritetsregler 20.jpg]]&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Både multiplikation och division har alltså högre prioritet än addition och subtraktion. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Addition har samma prioritet som subtraktion. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Multiplikation har samma prioritet som division.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att få en någorlunda logisk förklaring för dessa regler väljer vi en av dem och funderar på vad vi egentligen gör när vi multiplicerar.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv3 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Varför går multiplikation före addition?&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;tolv&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv2 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;Ex.:&amp;lt;/b&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \qquad\qquad 6 \, + \, {\color{Red} 3} \cdot 5 \, = \, 6 \, + \, (3 \cdot 5) \, = \, 6 \, +\, 15 \, = \, 21 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;Varför?&amp;lt;/b&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \qquad {\color{Red} 3} \, \cdot \, 5 \, &amp;lt;/math&amp;gt; kan uppfattas som&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \qquad {\color{Red} 3} \, \cdot \, 5 \; = \; \underbrace{5 \, + \, 5 \, + \, 5}_{{\color{Red} 3}\;\times} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När vi sedan lägger till &amp;lt;math&amp;gt; \, 6 \, + \, &amp;lt;/math&amp;gt; i början och ersätter &amp;lt;math&amp;gt; \, {\color{Red} 3} \cdot 5 \, &amp;lt;/math&amp;gt; med &amp;lt;math&amp;gt; \, 5 \, + \, 5 \, + \, 5 \, &amp;lt;/math&amp;gt; ser vi att &amp;lt;math&amp;gt; \, {\color{Red} 3} \, &amp;lt;/math&amp;gt; inte längre finns med i räkneprocessen&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt;  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;math&amp;gt; 6 \, + \quad {\color{Red} 3} \, \cdot \, 5 \; = \; 6 \, + \quad \underbrace{5 \, + \, 5 \, + \, 5}_{{\color{Red} 3}\;\times} \, = \, 6 \, +\, 15 \, = \, 21 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därför är det fel att addera &amp;lt;math&amp;gt; \, 6 \, &amp;lt;/math&amp;gt; med &amp;lt;math&amp;gt; \, {\color{Red} 3} \, &amp;lt;/math&amp;gt; när man ska beräkna &amp;lt;math&amp;gt; \; 6 \, + \, {\color{Red} 3} \cdot 5 \, &amp;lt;/math&amp;gt;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;math&amp;gt;{\color{Red} 3} \, \cdot \, 5 \; &amp;lt;/math&amp;gt; kan uppfattas som en förkortning för &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;upprepad addition&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; av &amp;lt;math&amp;gt; \, 5 \, &amp;lt;/math&amp;gt; med sig själv, &amp;lt;math&amp;gt; \, {\color{Red} 3} \, &amp;lt;/math&amp;gt; gånger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;math&amp;gt; {\color{Red} 3} \, &amp;lt;/math&amp;gt; är inget tal som ingår i beräkningen, utan endast en information om att &amp;lt;math&amp;gt; \, 5 \, &amp;lt;/math&amp;gt; ska adderas &amp;lt;math&amp;gt; \, {\color{Red} 3} \, &amp;lt;/math&amp;gt; gånger med sig själv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi förstår prioritetsregeln &amp;lt;math&amp;gt; \; \cdot \; &amp;lt;/math&amp;gt; går före &amp;lt;math&amp;gt; \; + \; &amp;lt;/math&amp;gt; bättre genom att tolka multiplikationen som en upprepad addition.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tanken kan vidareföras: Även &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;division&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; kan tolkas som &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;upprepad subtraktion&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;. När vi t.ex. räknar &amp;lt;math&amp;gt; 30 \, / \, 5 \, &amp;lt;/math&amp;gt; kan vi skriva så här&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::::&amp;lt;math&amp;gt; 30 \; \underbrace{- \, 5 \, - \, 5 \, - \, 5 \, - 5 \, - 5 \, - \,5}_{{\color{Red} 6}\;\times} \; = \; 0 \qquad {\rm dvs} \qquad 30 \, / \, 5 \; = \; {\color{Red} 6}\,, \;\; {\rm rest\;\;} 0 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Denna tolkning av division kommer även att hjälpa oss att förstå [[Varför_är_division_med_0_inte_definierad%3F#Teoretisk_f.C3.B6rklaring|&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:blue&amp;quot;&amp;gt;varför man inte får dividera med 0&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;]].&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv2 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;exempel&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Exempel 1&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad ger följande uttryck?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;math&amp;gt; 12 \, - \, 2 \cdot 3 \, + \, 6 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som det sades inledningsvis är det vanligaste felet att börja räkna &amp;lt;math&amp;gt; \, 12 \, - \, 2 \, &amp;lt;/math&amp;gt;. Istället för att börja räkna är det bättre att först titta på hela uttrycket. Då ser man att operatorerna &amp;lt;math&amp;gt; \, + \, &amp;lt;/math&amp;gt; och &amp;lt;math&amp;gt; \, \cdot\;&amp;lt;/math&amp;gt; är inblandade vilket innebär att prioritetsreglerna måste användas&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;math&amp;gt; 12 \, - \, 2 \cdot 3 \, + \, 6 \, = \, 12 \, - \, (2 \cdot 3) \, + \, 6 \, = \, 12 \, - \, 6 \, + \, 6 \, = \, 12&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Parentesen är här endast till för att förtydliga hur man tänkt och räknat. Beakta uppgiftens redovisning som en &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;kedja av likheter&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; för att visa alla mellansteg. Likhetstecknets korrekta användning innebär att det verkligen står exakt samma sak på båda sidor av likhetstecknen. Därför måste t.ex. talet &amp;lt;math&amp;gt; \, 12 \, &amp;lt;/math&amp;gt; upprepas i alla mellansteg ända till slutet för att upprätthålla likheterna, även om man inte räknar med &amp;lt;math&amp;gt; \, 12 \, &amp;lt;/math&amp;gt; förrän i det allra sista steget.&lt;br /&gt;
&amp;lt;!-- Genom skicklig användning av räkneordning kan man minimera räknearbetet. --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;exempel&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Exempel 2&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här har vi ett lite större uttryck med parenteser&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;math&amp;gt;(50+14)-8\cdot3+4&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om vi endast tillämpar det vi lärt oss i det här avsnittet dvs räknar först multiplikationen blir lösningen följande&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;math&amp;gt;(50+14)-8\cdot3+4 = (50+14)-24+4 = 64-24+4 = 40+4 = 44&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men även följande lösning är helt korrekt&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;math&amp;gt;(50+14)-8\cdot3+4 = 64-8\cdot3+4 = 64-24+4 = 40+4 = 44&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här har man löst upp parentesen först vilket inte alls står i motsägelse till prioritetsreglerna. Inom parentesen finns ju ingen annan operator än &amp;lt;math&amp;gt; \, + \, &amp;lt;/math&amp;gt; så att det inte uppstår något problem vad gäller operatorprioritet. I nästa steg räknas &amp;lt;math&amp;gt; \, 8 \, &amp;lt;/math&amp;gt; gånger &amp;lt;math&amp;gt; \, 3 \, &amp;lt;/math&amp;gt; först och dras av sedan från &amp;lt;math&amp;gt; \, 64 \, &amp;lt;/math&amp;gt;. Viktigt är att man efter första likhetstecknet inte begår felet att räkna &amp;lt;math&amp;gt;64-8&amp;lt;/math&amp;gt; utan tar först &amp;lt;math&amp;gt; \, 8 \, &amp;lt;/math&amp;gt; gånger &amp;lt;math&amp;gt; \, 3 \, &amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Frågan som uppstår nu är: Vilken av de två lösningarna ovan är bättre? Just i det här exemplet spelar det ingen roll. Men generellt kommer vi att se att det i större sammanhang är bättre att lösa upp parenteser först, dvs att räkna deras innehåll så att man kan ta bort dem. Sedan kan man följa operatorernas prioritetsregler.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;exempel&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Exempel 3&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Problem:''' Beräkna utan miniräknare&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;math&amp;gt;24 - (8-4) - 36/6 + 5\cdot4&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Lösning:'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;math&amp;gt;24\,-\,(8-4)\,-\,36/6\,+\,5\,\cdot\,4\;=\;24\,-\,4\,-\,6\,+\,20\;=\;20\,-\,6\,+\,20\;=\;14\,+\,20\;=\;34&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här har vi förkortat lösningen genom att sammanfatta beräkningen av parentesen, divisionen och multiplikationen i det första mellansteget.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;exempel&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Exempel 4&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Problem:''' Beräkna utan räknare och kontrollera resultatet med räknaren&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;math&amp;gt;\left({16-4 \over 3} + 7\right) \cdot 2 - 9/3 + 1 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Lösning:'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;math&amp;gt; \displaystyle \left({16-4 \over 3} + 7\right)\,\cdot\,2\,-\,9/3\,+\,1 = \left({12 \over 3} + 7\right)\,\cdot\,2\,-\,3\,+\,1 \, = (4+7)\,\cdot\,2\,-\,3\,+\,1 =  &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;math&amp;gt; = \, 11\,\cdot\,2\,-\,3\,+\,1 = 22\,-\,3\,+\,1 = 19\,+\,1 = 20 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här har vi i det första mellansteget börjat att beräkna parentesen och samtidigt utfört divisionen &amp;lt;math&amp;gt;9/3&amp;lt;/math&amp;gt; för att skriva lite mindre. Upplösningen av parentesen fortsätter i det andra mellansteget medan divisionen är avslutad och resultatet tas med i de följande mellanstegen tills parentesen är upplöst och multiplikationen med &amp;lt;math&amp;gt; \, 2 \, &amp;lt;/math&amp;gt; genomförd.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Osynliga parenteser&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;ovnE&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;table&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;tr&amp;gt;&lt;br /&gt;
  &amp;lt;td&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Exempel:&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/td&amp;gt;&lt;br /&gt;
  &amp;lt;td&amp;gt;&amp;lt;math&amp;gt; \qquad\quad &amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;/td&amp;gt;&lt;br /&gt;
  &amp;lt;td&amp;gt;&amp;lt;math&amp;gt; \displaystyle{2+6 \over 3+1} &amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;/td&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/tr&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/table&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;Vanligt fel med digitalt verktyg:&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \quad 2 \, + \, 6 \, / \, 3 \, + \, 1 \, = \, 2 \, + \, 2 \, + \, 1 \, = \,  5 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rätt med digitalt verktyg&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \qquad\qquad \color{Red}(2 + 6\color{Red}) / \color{Red}(3 + 1\color{Red}) \, = \, 8 \, / 4 \, = \, 2 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rätt med papper &amp;amp; penna&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \displaystyle \qquad\quad\ {2+6 \over 3+1} = {(2+6) \over (3+1)} = {8 \over 4} = 2 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;tolv&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv5 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
Det finns två symboler för division som gör samma sak: Divisionstecknet som t.ex. i &amp;lt;math&amp;gt; \, \displaystyle {6/3} \, &amp;lt;/math&amp;gt; och bråkstrecket som i &amp;lt;math&amp;gt; \, \displaystyle {6\over 3} \, &amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skillnaden är att &amp;lt;math&amp;gt; \, \displaystyle {6/3} \, &amp;lt;/math&amp;gt; är en &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;operation&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;, nämligen att dividera &amp;lt;math&amp;gt; \, 6 \, &amp;lt;/math&amp;gt; med &amp;lt;math&amp;gt; \, 3 \, &amp;lt;/math&amp;gt;, medan &amp;lt;math&amp;gt; \, \displaystyle {6\over 3} \, &amp;lt;/math&amp;gt; är ett &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;tal&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; i bråkform. Båda ger &amp;lt;math&amp;gt; \, 2 &amp;lt;/math&amp;gt;, operationens resultat och bråket förkortat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förklaringen för felet i exemplet ovan är &amp;quot;osynliga&amp;quot; parenteser: En av de dolda egenskaperna hos bråkstrecket är nämligen att det grupperar sin täljare &amp;lt;math&amp;gt; \, 6+2 \, &amp;lt;/math&amp;gt; och nämnare &amp;lt;math&amp;gt; \, 3+1 \, &amp;lt;/math&amp;gt; i osynliga parenteser, dvs i sådana som kan utelämnas. I det rätta svaret på papper (ovan) har vi synliggjort de &amp;quot;osynliga&amp;quot; parenteserna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Och då ser man att det är parenteserna som måste beräknas först. Det är inte fel att i bråkformen även skriva de osynliga parenteserna kring täljaren &amp;lt;math&amp;gt; \, 2 \, + \, 6 \, &amp;lt;/math&amp;gt; och nämnaren &amp;lt;math&amp;gt;3+1&amp;lt;/math&amp;gt;, men de är onödiga. Man brukar utelämna dem därför att bråkstrecket själv gör det redan tydligt att det är ''hela'' &amp;lt;math&amp;gt; \, 2 \, + \, 6 \, &amp;lt;/math&amp;gt; som ska delas med ''hela'' &amp;lt;math&amp;gt; \, 3 \, + \, 1&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vill man därmot skriva om divisionen med bråkstrecket till divisionen med divisionstecknet kan man göra det. Båda former är identiska&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
::::&amp;lt;math&amp;gt; {2+6 \over 3+1} = (2+6) / (3+1) \, = \, 8 \, / 4 \, = \, 2 &amp;lt;/math&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I divisionsformen får man till skillnad från bråkformen inte utelämna parenteserna. Annars blir det ett annat uttryck och ett annat resultat&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
::::&amp;lt;math&amp;gt;2 \, + \, 6 \, / \, 3 \, + \, 1 \, = \, 2 \, + \, (6 \, / \, 3) \, + \, 1 \, = \, 2 \, + \, 2 \, + \, 1  \, = \, 5 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta pga prioritetsregeln &amp;quot;Division går före addition&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Slutsats:'''&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv5 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;b&amp;gt;Bråkstreck inkluderar parentes.&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Parenteser och osynliga multiplikationstecken&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;tolv&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv4 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
Vad händer när parenteser är inblandade? Med parenteser kan man bryta prioritetsordningen och styra själv räknegången.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om vi i det inledande exemplet sätter parenteser kan vi bryta prioritetsordningen och få &amp;lt;math&amp;gt; \, 45 \, &amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
::::&amp;lt;math&amp;gt;(6+3)\cdot5=9\cdot5=45&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Parentesen tvingar oss här att först räkna &amp;lt;math&amp;gt;6+3&amp;lt;/math&amp;gt; och sedan fortsätta med gånger &amp;lt;math&amp;gt; \, 5 \, &amp;lt;/math&amp;gt; så att man får &amp;lt;math&amp;gt; \, 45 \, &amp;lt;/math&amp;gt;. Uttrycket ovan är ett annat uttryck än det inledande exemplet. För att få det inledande exemplet måste parenteserna sättas så här&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
::::&amp;lt;math&amp;gt;6+(3\cdot5)=6+15=21&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man kan också säga att det i det inledande exemplet fanns &amp;quot;osynliga&amp;quot; parenteser. Det är sådana som ''kan'' utelämnas utan att någon ändring sker. Nu har vi gjort dem synliga. De gör exakt samma sak som prioritetsregeln &amp;quot;multiplikation går före addition&amp;quot;. Därför utelämnar man dem vanligtvis och låter prioritetsregeln göra jobbet. Men det är inte heller fel att skriva parenteserna för tydlighetens skull.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns inte bara osynliga parenteser utan även osynliga multiplikationstecken. De kan också utelämnas utan att någon ändring av uttryckets värde förekommer. I exemplet ovan kan man faktiskt utelämna multiplikationstecknet och skriva så här&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
::::&amp;lt;math&amp;gt;(6+3)\;5&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta ger samma värde &amp;lt;math&amp;gt; \, 9 \, &amp;lt;/math&amp;gt; gånger &amp;lt;math&amp;gt; \, 5 \, = \, 45 \, &amp;lt;/math&amp;gt; som ovan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Självklart kan man inte alltid utelämna multiplikationstecknet, t.ex. inte mellan två rena siffror eller tal som ska multipliceras. Läsligheten får ju inte lida. I uttrycket &amp;lt;math&amp;gt; \, (6+3)\;5 \, &amp;lt;/math&amp;gt; är det parentesen som gör att multiplikationstecknet kan utelämnas. &lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- tolv4 --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Sammanfattning&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
När både parenteser och operatorer är inblandade i ett räkneuttryck använd följande turordningsregler:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1. Lös upp eventuella parenteser först, dvs räkna deras innehåll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. Sedan tar du multiplikationer och divisioner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3. Sist additioner och subtraktioner.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Internetlänkar&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.mathsisfun.com/operation-order-pemdas.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.youtube.com/watch?v=lFxztfJ2bq4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://matematikvideo.se/lektioner/prioriteringsreglerna/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.matteguiden.se/rakneregler/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.mathgoodies.com/lessons/vol7/order_operations.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2023 &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:blue&amp;quot;&amp;gt;TechPages AB&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;. All Rights Reserved.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Taifun</name></author>	</entry>

	</feed>